Hannu Sarenström har i boken Vinterkalas riktat in sig på den mörkaste årstiden – eller årstiden då man kan laga mat redan klockan tre eftersom det blir mörkt så fort, som Hannu definierar den – mellan november och tjugondedag Knut.

Det handlar om mustiga novembergrytor och rovsoppor, glöggfikats alla tillbehör, julbordet, nyårssupén och skiddagarnas påläggsinbakade ciabattabröd. Vi pratar både breda och ofta gamla, ibland kulturintressanta, recept i kombination med mer sofistikerade krogrecept.

Och eftersom Sarenström, likt en slipad detektiv, väljer att vända på översnöade vinterstenar för att leta reda på de bortglömda självklarheterna (läs: hålkakor, mandelstjärnor, kryddlingon, konjaksgrädde och Pommes Anna) blir behållningen så mycket större än läsandet av den genomsnittliga marknadsanpassade snabbt/nyttigt/enkelt-kokboken. Här är det kulturarvet och smakerna som får breda ut sig. Allt annat är sekundärt.

Det ska även nämnas att många av Hannus bilder är i absolut toppklass.